Kisunla – nu närmar sig avgörandet för Sveriges Alzheimerpatienter

NT-rådet väntas inom de närmaste månaderna ta ställning till om Kisunla ska rekommenderas i svensk sjukvård.

Efter vårens nej till Leqembi är frågan laddad. Forskningen visar att Kisunla kan bromsa sjukdomsförloppet. Men hur mycket är den effekten värd, och vad är läkemedelsbolaget berett att göra åt priset?

För första gången kan sjukdomsförloppet bromsas

Under många år har läkemedelsbehandlingen vid Alzheimers sjukdom främst handlat om att lindra symtom. Med de nya antikroppsläkemedlen Leqembi och Kisunla har något principiellt viktigt hänt: det går att påverka själva sjukdomsförloppet.

Kisunla, med den aktiva substansen donanemab, är en antikropp som hjälper kroppen att avlägsna amyloid från hjärnan. Amyloid är ett protein som ansamlas vid Alzheimers sjukdom och är en del av sjukdomsprocessen.

I den stora fas 3-studien TRAILBLAZER-ALZ 2 bromsades den kliniska försämringen med omkring 35 procent under 18 månader hos patienter med låg eller medelhög nivå av tau, mätt med skalan iADRS. I hela studiegruppen var effekten mindre, omkring 22 procent.

Det är viktigt att förstå vad siffrorna betyder. Patienterna blev inte friskare och deras minne förbättrades inte med 35 procent. Däremot försämrades deras tillstånd långsammare än hos dem som fick placebo.

Det är en statistiskt säkerställd behandlingseffekt, men den genomsnittliga skillnaden är relativt måttlig under de 18 månader som studien pågick.