Sten Dellby

Jag och min Alzheimer

Jag har fått en Alzheimers diagnos (Kod F002/F018). Här publicerar jag texter i ett försök att bygga en faktasamling om sjukdomen. Konkurrensen är tyvärr inte stor.

Mina ledord: Vetenskap, Behandling, Vardag

Tillbaka till startsidan

Forskning

Zeigarnik-effekten – varför hjärnan inte vill släppa det som inte är klart. Och varför detta kan vara särskilt viktigt att förstå vid Alzheimer

Artikel nr 28 · 19 maj 2026 · Uppdaterad 20 september 2026 ·

Zeigarnik-effekten – varför hjärnan inte vill släppa det som inte är klart. Och varför detta kan vara särskilt viktigt att förstå vid Alzheimer

Det finns ett märkligt fenomen som de flesta av oss känner igen men sällan tänker på. Du sitter och försöker vila – men hjärnan återkommer hela tiden till att du borde ringa det där samtalet. Eller så vaknar du på natten och kommer plötsligt ihåg att en räkning inte är betald. Eller så går du runt med en diffus känsla av att ha glömt något.

Detta fenomen har ett namn: Zeigarnik-effekten.

Den upptäcktes av den ryska psykologen Bluma Zeigarnik på 1920-talet i Berlin. Hon noterade att servitörer ofta mindes beställningar mycket bra – men bara tills maten hade serverats. När uppgiften var avslutad försvann minnet snabbt.

Hennes slutsats blev att hjärnan tenderar att hålla kvar ofullbordade uppgifter i aktivt medvetande längre än avslutade uppgifter.

Det är som om hjärnan säger:

”Klart? Då kan jag släppa det.” ”Inte klart? Då fortsätter jag påminna dig.”

Ett system som normalt hjälper oss

I vanliga fall är detta ganska smart.

Zeigarnik-effekten fungerar nästan som en inbyggd påminnelsefunktion.

Den hjälper oss att:

  • komma ihåg sådant som behöver göras,
  • hålla fokus på mål,
  • återvända till avbrutna aktiviteter,
Bild längst ner i artikeln Zeigarnik-effekten – varför hjärnan inte vill släppa det som inte är klart. Och varför detta kan vara särskilt viktigt att förstå vid Alzheimer
Tillbaka till startsidan

Sidversion: 2026-10-17 18:19 UTC (senaste ändring)