Forskning
Motion som medicin vid Alzheimer
Artikel nr 46 · 20 september 2026 · Uppdaterad 8 oktober 2026 ·
Fysisk träning är en central del av FINGER-modellen, tillsammans med kost, kognitiv träning, social aktivitet och kontroll av kärlrelaterade riskfaktorer. FINGER-studien visade att ett sådant samlat program kan bidra till att bevara kognitiv förmåga hos äldre personer med ökad risk för demens. Men eftersom flera åtgärder kombinerades går det inte att säga hur stor del av effekten som kom från just träningen.
Därför är studier på personer som redan har minnesproblem eller Alzheimer särskilt intressanta.
I den danska ADEX-studien tränade 200 personer med mild Alzheimer. Någon tydlig generell förbättring av kognitionen kunde inte visas, men de som verkligen tränade regelbundet och med tillräcklig intensitet klarade sig bättre på test av mental snabbhet och uppmärksamhet. Träningen förbättrade också konditionen och minskade neuropsykiatriska symtom.
Även andra studier har funnit samband mellan förbättrad kondition och bättre minnesresultat. I en studie av personer med tidig Alzheimer var bättre kondition dessutom kopplad till mindre minskning av hippocampus, den del av hjärnan som är central för minnet och som tidigt påverkas av sjukdomen.
Den stora amerikanska EXERT-studien gav ett annat viktigt resultat. Personer med mild kognitiv störning, MCI, fick antingen konditionsträning eller lättare träning med bland annat stretching och balans. Efter ett år fanns ingen säker skillnad i kognitiv utveckling mellan grupperna. Hårdare träning var alltså inte bättre. Intressant nog försämrades inte heller grupperna kognitivt så mycket som forskarna hade väntat sig. Resultatet måste tolkas försiktigt, men stärker intresset för regelbunden fysisk aktivitet även när intensiteten inte är hög.
Hur bör man då träna?
Forskningen ger inget exakt träningsrecept mot Alzheimer. Ett rimligt riktmärke är omkring 150 minuters fysisk aktivitet i veckan, fördelat på flera dagar.
