Opinion
Medicin till alla - eller ingen
Artikel nr 18 · 9 april 2026 · Uppdaterad 20 september 2026 ·

Två nya läkemedel kan bromsa Alzheimers sjukdom. Effekten är begränsad och priset högt. Därför tvekar nu myndigheter och regioner. Men svensk sjukvård kan inte välja en halvväg: antingen erbjuds behandlingen alla patienter som kan ha nytta av den – eller så används den inte alls.
Lecanemab och Donanemab är de första behandlingar som faktiskt påverkar sjukdomen genom att bromsa utvecklingen – men bara i begränsad utsträckning. De botar inte sjukdomen.
Och de är mycket dyra.
Svårt läge
Läkemedelsverket har gett grönt ljus för säkerheten för båda medicinerna men begränsat användningen till sjukhusspecialister. Socialstyrelsen arbetar febrilt med att uppdatera de nationella riktlinjerna för att definiera vilka patienter som ska prioriteras.
För Leqembi konstaterar Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) i sin analys för att det finns en "mycket hög osäkerhet" i underlaget. Det är svårt att beräkna exakt hur stor nyttan är på lång sikt och om det är värt det höga priset. TLV har lämnat över sin analys till regionernas beslutsorgan (NT-rådet) och föreår att man avvaktar till dess priset och finansieringen är löst.
För Donanemab (Kisunla) – pågår vid TLV den hälsoekonomiska bedömningen.
Dyra läkemedel måttlig effekt
För båda medlen är effekten måttlig och behandlingen riskfylld. Förhandlingar pågår med läkemedelsföretagen om priset.
Under tiden hörs förslag om kompromiss. Inför behandlingarna - men bara för en mycket begränsad grupp patienter. Kanske vid några få universitetssjukhus. Kanske under beteckningen uppföljning eller forskning.
Lotteri utan transparens
Jag menar att om en behandling anses medicinskt motiverad ska den erbjudas alla patienter i gruppen. Offentlig sjukvård bygger på principen om lika tillgång till vård efter behov.
