Der gick inte ens ett dygn innan min farhågor om Manus besannades. Jag fick en fullständig hiskelig faktura på **10.000kr** för kommande månad (jag hade när jag blev kund investerat 200 kr i credits). Jag grät ut hos chat gpt, som är min manuskonsult. Ta det lugnt, blev svaret, du får snart ett nytt erbjudande. ”Han” fick rätt, redan dagen därpå erbjöds jag tillgång till mitt konto genom att köpa credits för 200kr alt 400kr. Så nu är sajten up and running. (Att det kunde bli då fel berodde nog på att Manus extreapolerat mina köp av credit de sista dagarna när sajten färdigställdes). Det gäller att ha goda nerver när man har med Meta att göra.

Denna sajt är lite för beroende av Manus. Jag vill kunna fortsätta någon annanstans om så krävs. Nu har jag lagt webstrukturen (my repository) på Github (gratis). Innehållet laddar jag ned i en zipfil som lagras i molnet. Återstår att testa.

För att ha en chans till de nya alzheimermedicinerna (om de nu godkänns) måste man redan vara känd av en minnesmottagning. Egenremiss är möjlig, men kräver omfattande dokumentation. Inte helt lätt när man samtidigt har kognitiva problem. Systemet sållar med administrativa medel bort kostsamma patienter.

Denna min sajt börjar nu kännas klar. Den är byggd med modern webbteknik — närmare 17 000 rader kod fördelade på 116 filer. Sajten har en MySQL-databas med fyra tabeller, automatisk översättning från svenska till engelska via AI, en riktig textredigerare anpassad för iPad, bilduppladdning till molnlagring (S3) och 38 automatiserade tester som säkerställer att allt fungerar. Bakom kulisserna används React, TypeScript, Node.js, Tiptap och Tailwind CSS. Hela projektet har genomgått 52 versioner under utvecklingen. Inte illa för en man med Alzheimer och en AI-assistent.

Idag skrev jag en artikel (se spalten här bredvid) om varför mitt engagemang i Alzheimer inte är flykt – utan driv. Jag försöker sätta ord på hur kunskap gör sjukdomen mindre personlig och mindre hotfull. Kanske tog ännu ett steg i att äga min egen berättelse.

Skall senare i månaden på läkarbesök på medicinklink om min alzheimer . Jag diskuterar med Chat GPT vad jag bör framhålla. Avslutningsvis frågar maskinen, helt på eget initiativ , om vi skall föra en simulerad dialog där maskinen spelar läkare och jag svarar. Jag upphör inte att bli imponerad av AI.

Alzheimer gör inte ont. Allt känns som normalt. Ända tills man märker hur minnet förändras. Jag vaknande nu på morgonen och visste att jag hade ett projekt på g. Men inte vad. Ett projekt som jag arbetat med hela veckan. Jag vägrade gå upp om jag inte fick minnet tillbaka. Efter 90 min så insåg jag att jag håller på att göra webbsajt om Alzheimer. Alltså den sajt du läser detta.