Under våren har två diskussioner uppstått nästan samtidigt:

1\\. Livsstilsprogram (FINGER)

Professor Agnes Wold och flera medförfattare kritiserar regeringens satsning på demensprevention baserad på FINGER Study.

Kritiken är att:

• effekten i studien är mycket liten

• förbättringar kan bero på testträning

• man inte visat minskad demensrisk.

2\\. Nya Alzheimerläkemedel

Samtidigt kom en ny Cochrane\\-analys av anti-amyloidläkemedel som Lecanemab och Donanemab. Dess slutsatsen var att effekten på kognition är mycket liten.

Men även den rapporten har fått hård kritik från Alzheimerforskare. Se vidare mun artikel”Är de nya medicinerna verkningslösa”

Den större frågan

Båda debatterna handlar egentligen om samma sak:

Hur liten effekt kan accepteras innan man kallar något “vetenskapligt stöd”?

Det finns två synsätt:

• Strikt evidens, för vilka krävs tydliga effekter i kliniska studier.
• Pragmatisk medicinsk syn, som accepterar små effekter när sjukdomen är allvarlig och alternativ saknas.

Slutsats

Debatten om demensvård handlar därför inte bara om pengar eller behandlingar. Den handlar om hur vi ska tolka svag men växande medicinsk evidens.