Vätesulfid (H₂S) har länge setts som en obehaglig biprodukt i kroppen, men forskning från 2025 och 2026 visar att gasen faktiskt fungerar som en viktig signalmolekyl i hjärnan. Den skyddar nervcellerna genom att motverka skadlig oxidation och hindra att proteinet tau klumpar ihop sig.

Gasen har den karaktäristiska lukten av ruttna ägg, men i hjärnan är den avgörande för cellernas överlevnad. Vid Alzheimers sjukdom har forskare observerat en tydlig brist på enzymet cystationin-γ-lyas (CSE), som producerar vätesulfid. Utan tillräckligt med H₂S blir hjärnans celler mer sårbara för skador, vilket kan påskynda sjukdomsförloppet.

Den positiva nyheten är att produktionen av vätesulfid kan stimuleras genom tillskott av NAC (N-acetylcystein), som ger kroppen råmaterialet cystein.

På apoteket kan man receptfritt köpa NAC som bildar just vätesulfid. Eller ännu hellre den kombinerade produkten GlyNAC. Vid Alzheimers räcker nämligen inte kroppens egen produktion till. Genom att ge NAC (som omvandlas till cystein) tillsammans med Glycin, ger man cellerna de exakta byggstenar som saknas för att kickstarta produktionen av glutation igen.

Litium som regulator

Efter den uppmärksammade studien i tidskriften Nature 2025 har litiums roll omvärderats (och som jag skrivit om flera gånger). Litium ses inte längre bara som ett läkemedel mot humörstörningar i mentalvården utan som en komponent i hjärnans löpande underhåll.

Litium verkar genom att hålla skyddande enzymer aktiva och stabila. Bland annat dämpar det överaktiviteten hos enzymet GSK-3β, vilket bidrar till att bromsa bildningen av de plack och nystan som kännetecknar Alzheimers sjukdom.

Litiumsalter betraktas i Sverige som läkemedel. Trots att litiumortate inte ingår i något läkemedel räknas det ändå som ett sådant. Litium orotate beställs därför från USA (iherb.com).

Varför jag prövar kombinationen NAC och litiumorotat

Man kan, vad jag förstår, likna processen vid en eldstad som håller hjärnan varm och skyddad.

NAC fungerar som vedträn som ger bränsle till produktionen av vätesulfid och glutation.

Litium fungerar som spjället som reglerar syretillförseln och håller reaktionerna i balans.

Utan litium riskerar brasan att antingen flamma upp för kraftigt eller bara pyrra utan att ge det skydd hjärnan behöver.

Forskningen pekar på att de två ämnena tillsammans kan angripa flera mekanismer samtidigt: oxidativ stress, tau-patologi och enzymobalans. Det finns (ännu) inga stora kliniska studier på just kombinationen NAC + litiumorotat vid Alzheimers, men den biologiska/mekanistiska överlappningen är lovande och används redan i vissa kosttillskottsprodukter för hjärnhälsa. Med tillsats av glycin underlättas upptaget NAC (i kombinerade produkt benämnd glynac.

Slutsats: En flerstegsstrategi

Forskningen pekar alltmer på att neurodegenerativa sjukdomar kräver att vi adresserar flera brister samtidigt – inte bara ett enskilt symptom.

Genom att kombinera mikrodoserat litiumorotat med NAC (och glycin) kan man skapa en miljö där hjärnan får både reparationsmaterial och den kemiska stabilitet som behövs för att bromsa pågående

Praktiska doseringsöverväganden

Utifrån studier från 2025–2026 – bland annat av forskarlaget bakom Nature-studien och Dale Bredesens ReCODE-protokoll – ser vanliga rekommendationer ut så här:

1 \\. Litiumorotat (mikrodosering)

Litiumorotat har bättre biotillgänglighet i hjärnan än litiumkarbonat.

Vanlig dos:

5–10 mg elementärt litium per dag.

Dosen ligger i det område där enzymer som GSK-3β och CSE mättas utan att riskera de biverkningar som ses vid högre medicinska doser. Härtill kommer att det synes vara just vid låg dos som medlet har bäst effekt (inverterad U-kurva).

Tidpunkt:

Oftast på kvällen, då litium kan ha en lätt lugnande effekt och stödja hjärnans återhämtning under sömn.

2\\. NAC (N-acetylcystein)

För att ge tillräckligt med cystein till vätesulfid- och glutationproduktionen behövs högre mängder.

Vanlig dos:

600–1200 mg per dag.

Uppdelning:

Många rekommenderar att dela dosen (t.ex. 600 mg morgon och kväll) för att hålla en jämn nivå i blodet.

Viktigt tillägg:

NAC kan påverka balansen av spårämnena selen och molybden, så de bästa tillskotten innehåller ofta små mängder av dessa (jag använder Souvenaid som innehåller selen)

Viktigt att veta

Litium, även i låg dos, bör diskuteras med läkare, särskilt om man har njur- eller sköldkörtelproblem (fast mitt problem är att Närhälsans läkare inte vill diskutera med mig eller ta prover för ev biverkningar).

Ett annat litiumsalt än orotate är litium karbonat som används med höga doser inom mentalvården. Ofta blandas dessa ihop. Men numera är det orotate formen i lågdos som används i Alzheimerforskning.

Men just för att en variant av litiumsalt används som läkemedel så är ingen annan form möjlig att sälja OTC. Jag köper från USA iherb.com

NAC säljs som receptfritt läkemedel (jag köper glynac från apoteket Hjärtat)).

Källor (kort sammanfattning)

• Johns Hopkins-studier 2025–2026 om CSE och H₂S (Paul m.fl.) https://doi.org/10.1073/pnas.2528478122
• Nature 2025 (Aron m.fl.) om litiumbrist och litiumorotat: Aron L m fl Lithium deficiency and the onset of Alzheimer’s disease. Nature. 2025 Pub med https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/40770094/
• JAMA Neurology, mars 2026 (Gildengers m.fl.) – pilotstudie om lågdos-litium OBS litium i form av karbonatsalt inte orotate Fulltext (PMC): https://pmc.ncbi.nlm.nih.gov/articles/PMC12954601/
• Dale Bredesens ReCODE-protokoll, alltså den strukturerade, multifaktoriella behandlingsplanen som Bredesen har utvecklat. Fulltext: https://pmc.ncbi.nlm.nih.gov/articles/PMC8533598/
• Översiktsartiklar om NAC:s roll i redoxbalans och H₂S-produktionen ex Pedre B et al. (2021)The mechanism of action of N-acetylcysteine (NAC): The emerging role of H₂S and sulfane sulfur species.

https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/34171332/